Rik på erfarenheter och minnen

Parti Vahabi berättar nedan om sitt deltagande i det Nederländska programmet år 2000.

 

”Jag har arbetat med arbetsmarknadsfrågor i Stockholm i flera år och har alltid varit intresserad av att få jämföra olika länders metoder angående arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor. Förutom det yrkes-mässiga intresset har jag alltid varit fascinerad av olika kulturer och levnadssätt i olika länder. CIF-programmet har gett mig en oerhörd möjlighet att kombinera mina intresse och uppleva ett fantastiskt program som innehöll allt jag behövde veta om Nederländerna.

Jag deltog tillsammans med sju deltagare från Finland, Danmark, Nigeria, USA och Indien i CIF-programmet i Nederländerna under perioden 2000-05-06 till 2000-06-03. Programmet började med att vi fick bo tillsammans i en och samma bostad i centrala Amsterdam. Under denna intensiva och givande vecka blev vi väl omhändertagna av CIF-medlemmar i Nederländerna. Vi fick detaljerade informationer om hela programmet och började veckan med att få en utförlig sammanfattning av den sociala politiken i Nederländerna.


Nederländerna har ett välutvecklat socialförsäkringssystem, som i många avseende liknar det svenska. De skillnaderna som är påtagliga härstammar naturligtvis från politiska, religiösa och kulturella/traditionella faktorer. Några huvudsakliga skillnader kan sammanfatta enligt följande:

·   Befolkningssammansättningen i Nederländerna är olikt Sverige. På grund av kolonialism har människor från bl a Indonesien, Surinam och Aruba flyttat till Nederländerna och är bosatta där sedan många år tillbaka. Arbetskraftsbristen under 60-talet ledde till att arbetskrafter från bl a Turkiet, Marocko och Italien sysselsattes i textilindustrin. En våg av asylsökande under 80- och 90-talet från olika delar av världen sökte asyl och fick uppehållstillstånd i Nederländerna. Resultatet av inflödet från olika länder i flera år är ett samhälle präglat av heterogenitet och mångfald.

·   Nederländerna har en djup tradition av frivilligt arbete på olika områden och det är mer än tre miljoner människor som är aktiva i någon frivillig organisation. I många fall samarbetar kommuner med frivilliga organisationer för att starta gemensamma projekt.

·   Kvinnornas delaktighet i arbetslivet är ganska begränsade jämfört med Sverige. Av dem som förvärvsarbetar är ca 2/3 deltidsarbetande. Den kommunala barnomsorgen är ej välutvecklad och har inte kapacitet att omfatta alla som behöver barnomsorgsplatser. Detta är en bidragande orsak (bland andra orsaker) till att många kvinnor inte har så stora möjligheter till förvärvsarbete under tiden bar-nen är små.

·   Strukturen i kommunala verksamhet (individ- och familjeomsorg) är organiserad så att alla frågor gällande barn och ungdom, missbruk och familj tas om hand av privata verksamheter. Det är inte ovanligt att dessa verksamheter i sin tur är delade i protestantiska, katolska och icke-religiösa verksamheter som lyder under hälsodepartementet respektive barnavårdsnämnden.

De ovannämnda punkterna var bland den information som hjälpte oss att förstå samhällsstrukturen i Nederländerna bättre.

Under veckan i Amsterdam hade vi möjligheten att lära känna varandra och upptäcka likheter och olikheter i våra länder. Det var en otroligt rolig vecka med många intryck från nya människor och det nya landet! Efter denna gemensamma vecka i Amsterdam åkte jag vidare till en liten stad, Nijverdal, som ligger i nordöstra delen av Nederländerna. Där bodde jag hos en väldigt fin familj med fyra härliga barn. Under vistelsen i Nijverdal besökte jag kommunen i Nijverdal och Enskede, arbetsmarknadsenheten och några olika projekt för människor med svårigheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden, t ex arbets-träningsverksamheter för psykiskt handikappade vuxna och äldre invandrare.

Efter dessa dagar i småstäder åkte jag tillsammans med några andra deltagare vidare till storstaden Rotterdam. Rotterdam påminde en hel del om Stockholm. Den var inte lika stor som Stockholm men den var en stad med alla problem och frågor som hör till storstaden. I Rotterdam bodde jag hos en jättetrev-lig kvinna som arbetade som socialsekreterare på en arbetsmarknadsenhet. Jag besökte en verksamhet för långtidsarbetslösa, Werkstad, som har samarbete med olika arbets-marknadsprojekt och olika verksamheter. På Werkstad finns arbetskonsulenter och socialsekreterare som kartlägger sökandens behov och försöker hitta en lämplig utbildning, arbetsträning eller jobb åt sökanden.

Det var intressant att se likheter och skillnader i våra arbetsmetoder. Nederländernas liberala policy angående droger och prostitution samt kvinnornas relativt nya inträde på arbetsmarknaden är bland de skillnader som gjorde att vi deltagare funderade över våra länders social- och försäkringssystem och diskuterade om vilka metoder i det nederländska systemet som är användbara i våra hemländer.

Programmet var väldigt givande i många avseenden. Att bekanta sig med en annan samhällsstruktur väckte nya intressen och nyfikenhet hos mig och övriga deltagare. Det trevliga inslaget att leva med värdfamiljer och lära sig en hel del om landets kultur och olika familjers levnadssätt har varit en viktigt del av programmet. Medlemmar i CIF-Nederländerna gjorde ett fantastiskt jobb. Alla var oerhört engagerade i och intresse-rade av programmet. Förutom den officiella delen med studiebesök inom olika verksamheter ordnade de middagar, utflykter och en avskedsfest för att samla alla deltagare, CIF-medlemmar och värdfamiljer.

Det var verkligen ett lyckat program. Jag kom tillbaka från Nederländerna med tusen fina minnen från denna period och är nu många värdefulla erfarenheter rikare. Avslutningsvis vill jag tacka CIF-Sweden för allt engagemang som de visade både före och efter programmet.”

© 2015 CIF Sweden. All rights reserved.